Klistrare, sär skrivare och "bitterfittor"

Haha...känner mig riktigt djärv när jag använt ett sånt fult ord i min rubrik, det är inte riktigt jag att prata så men det finns en anledning till att jag skriver det. Jag känner mig som en sån just nu...Marianne är säkert helt slut i sina öron av att sitta och lyssna på mig hela dagarna. Det känns som om jag gnäller över allt, varför? Jag vet faktiskt inte. Läste i en annan blogg om PMS, tror nog jag lider av det, jag oxå!! Typ JÄMT...fråga de i min omgivning så håller dom nog med och pustar säkert ut för att äntligen ha fått svaret på varför jag är så bitter och tjurig.
Det här med klistrare var faktiskt ganska kul...det var i våras när jag och Marianne satt helt sysslolösa och kollade ut genom fönstret här på jobbet. Då ser jag en kille ute på gatan som går och klistrar klistermärken på alla skyltar som kommer i hans väg...Jag kände direkt hur upprörd jag blev och slänger ur mig: Dessa jäkla klistrare, jag hatar dom verkligen...Haha...Vilket i-landsproblem jag har, störa mig på folk som klistrar ute på stan. Marianne började skratta och tyckte förmodligen att jag var lite galen som störde mig på det.
Sär skrivare då...vad gillar ni dom? Hur ska jag kunna läsa en text utan att staka mig om man särskriver orden? Jag bara undrar...Jag ser dessa särskrivningar överallt, Mötesplatsen, bloggar osv...Ex "Är en ut tråkad kille" eller "Min favorit film är..." eller " OS är en höjd punkt"  Förstår ni vad jag menar? Tröttsamt va...hihi

Nej, nu måste jag gå på lunch, ska träffa min underbara mamma och syster.

Kram




Vad kan jag göra????

Jag vill såååå gärna hjälpa dig, men jag vet inte hur? Ge mig en ledtråd gumman, jag följer den och kanske kan jag då hitta lösningen.
Min fråga har varit, vill du ha hjälp? Har fått svar på den ikväll och du vill det men lever fortfarande kvar i ditt gamla liv där du hela tiden kände dig hatad. Men nu är det helt annorlunda, du har en underbar dotter som älskar dig över allt annat och så vet jag att du har vänner som älskar dig, jag är en av dom. Glöm ALDRIG det!!!!

Puss och Kram


Hittad

Vår älskade Skuttis är hittad!!!!
Han gömmer sig under Åsas grannes uthus. Jag var där igår och hämtade tjejerna efter jobbet och började ropa på honom. Han kom fram men höll sig på avstånd. Vet inte om han trivs bra i friheten eller om han bara gillade att busa med mig. I vilket fall så mår han bra och snart tror jag vi har fångat in honom. Vi trodde ju att lillfia-kaninen var uppäten men idag hittade Milan henne, så hon är i tryckt förvar hemma hos dom. I morgon blir det till att försöka locka in Skuttis i buren till henne. Jag är sååå glad, längtar tills jag får berätta det för barnen i morgon bitti.

Natti natti!!!

Kram


Jag har bestämt mig

En kompis till mig var över igår kväll med sin lilla bebis. Han var jättesöt, sådär söt så man bara vill pussa på honom. 
Det var mysigt att få låna honom en stund, gå runt och gunga honom och prata "dadda" med honom. Men sen var det skönt att få lämna tillbaka honom. När jag gick och lade mig tänkte jag: Härligt! Jag får sova hela natten utan matande och dyl. Jag har bestämt mig, det blir inte fler barn.
Izabelle hade egna åsikter:  Mamma, du ser ut att gilla att ha en bebis, vill du ha en? Nej, svarade jag, jag är nöjd med er två. Men om du kunde få en bebis utan att föda den, skulle du inte vilja ha den då? Hon har alltså snappat upp att jag inte gillar att föda barn. Men mitt svar är fortfarande nej. 

I morse var Izabelle en stor tjej, hon gick in själv till förskolan, det räckte att jag lämnade henne vid skolgården. Duktig hon är!!! Normalt sett så vill hon ha mig med in för att mysa lite. Hon ska sitta i mitt knä och kramas. Snuttan, får hon för lite kärlek hemma??? Usch, hemska tanke, så hoppas jag verkligen inte att det är.

Nu måste jag återgå till jobbet.

Kram


Grattis mitt HJÄRTA!!!

Din 5:e födelsedag, wow, nu är du "hel hand"
Jag minns den 30 september 2003 med glädje, då kom du till mig och det var det mest underbara som kunde hända.

Du har fått massa presenter idag. Jag frågade om du var nöjd med dagen när jag nattade dig. Du var nöjd, men Adam kunde kanske har gett dig lite fler presenter, haha, du är underbar min lilla älskling!!!

Förra året fick du en kanin, Skuttis, av din gudmor, och det lustiga var att igår försvann han. Han har ju flyttat ut till Åsa och Ronja där han har fått en kompis, lilla Rosa 2 månader. Men så igår hände det som inte får hända. Ett rovdjur lyckades slita upp buren. Vad som har hänt vet vi inte, men det vi vet med säkerhet är att Skuttis överlevde och finns någonstans ute i det fria. Hur länge han klarar sig vet vi inte, men vi hoppas naturligtvis att han ska våga komma tillbaka till oss, "mammas" lilla kille. Har ni hört! Jag är för fånig, men när jag sa det till honom så kom han alltid fram till gallret och "pussade" på mig. Izabelle blev helt förstörd när hon såg att Skuttis var borta. Nathalie skakade av sig det och gick vidare, började prata om sin födelsedag. Hon har alltid varit så, ser inga tråkigheter utan lever i sin egen värld där alla älskar varandra. Sen hon kunde prata har hon berättat för folk, och då menar jag såna hon känner och INTE känner, att hon älskar dom. Tror ni jag gillade när hon berättade för alkisen på bussen som började prata med henne att hon älskar honom. Jovisst!!! Det är min önskan, alla människor måste få bli älskade.....Fast helst INTE av min dotter!!!!  

Nej, nu är det dags att nanna kudden.

Kram på er!

Till Nathalie!
Jag älskar dig!
Från mamma



En popupsida...

Som alla borde veta och säkert vet vid det här laget så längtar jag efter kärleken och en kille som är omtänksam och bryr sig om mig.
Nu har det hänt.........
Men tyvärr så är det inte jag som hittat kärleken utan det är en av det motsatta könet och har ni hört, JAG är hans kärlek.......visst är det osannolikt...haha...Jag var smickrad till en början men nu beter han sig som en popupsida på internet, ni vet en sån där som man blir såååå irriterad på och som aldrig vill ge sig hur mycket man än klickar på X.
Så här: det kommer ett sms på morgonen, ett mail ligger och väntar i inkorgen när jag kommer till jobbet och när jag loggar in på msn så finns det ett meddelande där oxå. Det känns som han vill påminna mig om att han finns. Det är så här man tar död på det som ev fanns. Så tjejer, har vi lärt oss något av det här???? Brukar det inte vara vi som är efterhängsna? Nej, jag drar öronen åt mig när en kille agerar så här. Den lilla lågan som brann för honom har han släckt. Synd! Men så är det, så jag går vidare igen...för 111:e gången. Den här gången ska jag vila ögonen på Persbrandt. Nåja, på tv4, men det funkar för stunden iaf.

God natt mina vänner!




Brolle...

Fick hem Brolle-t-shirten igår som jag beställt till Nathalies födelsedag, men det var FEL.... ;-(
Dom hade skickat den med hans namn istället för den med bilden. Den var fin den oxå men Nathalie skulle inte uppskatta den lika mycket. Har haft kontakt med dem idag och de skickar den vi beställt samt att vi får behålla den vi redan fått. Gulligt va? Och så grattade dom henne såå mycket på födelsedagen i förskott. Jag blir så glad när man är så hjälpsam. Tack för hjälpen Deaf and Dumb!!!

Nu har jag äntligen kommit ifatt på jobbet. Skönt. Känner mig så stressad över att det ligger jobb kvar men nu kan jag känna mig lugn igen.

Åh...har några gulliga killar som gärna vill träffa mig, men jag är hal som en ål...haha...Nej då, så illa är det inte men jag blir så osäker. Tänk om jag inte gillar killen när jag träffar honom? Man måste ju vara beredd på att det kan vara så. Jag har ju varit med förr. Måste berätta, det här är taskigt och jag skäms för det. Jo, så här var det. Innan jag träffade A så var jag singel ett år och jag dejtade, dejtade och dejtade. Så jäkla kul hade jag. Det var iaf speciellt en kille jag blev "kär" i och han var från Göteborg. Vi pratade med varandra varje dag i en månad, t o m när jag var på semester i Portugal, billig telefonräkning, men det hör inte hit. Vi bestämde till slut att träffas och han skulle komma till mig och stanna hela helgen. Vi hade bytt bilder med varandra och jag var nöjd med vad jag såg, en ganska lång blond kille som var normalbygd. När han kliver av tåget så ser jag en "gammal" gubbe som var mörkhårig, liten och småfet. Jag vet att jag tänkte: Snälla gode gud, låt det inte vara han. Men som så många gånger förr så lyssnade inte han från ovan på mig så jag tog med mig "farbrorn" hem. Vi åt en god middag och hade det riktigt trevligt, jag är inte den som är den och inte bjuder till. Men så blev klockan halv åtta och rapport började. Men hallååååå....Rapport????? Jag ser på Glamour...inte nyheter!!!!
Han fick sova kvar en natt sen skickade jag hem honom med tåget nästa morgon. Ljög ihop någon historia, minns inte vad det var men han fattade nog...Eller så gjorde han inte det för han hörde av sig ett bra tag efter det...*suck*
Jag vet, jag var dum, men vad skulle jag göra. Hade jag inte skickat hem honom,  hade jag heller inte träffat A och så hade jag inte fått mina underbara tjejer.
Men nu står jag här och trampar...vet inte vad jag ska göra. Men tiden får väl utvisa hur allt blir. Jag behöver ju inte ha bråttom, men jag saknar mys med någon annan än mina barn...

Åter till jobbet...

Puss på er!!!


Solen är min energi...

Tänk vad solen kan göra underverk. Jag känner mig så glad.
I dag har det varit en underbar dag ,man har kunnat haft bara jumper utan jacka. Lovely!!!!
Tog med tjejerna till Björnön för en promenad och lite lek i lekparken. Dom lekte en bra stund och sen tog vi en liten promenad med en kille jag var lite förälskad i när jag gick i 8:an. Han var där med sin hund. Han har fortfarande utseendet med sig men idag är jag äldre och klokare...haha

Allt har funkat nästintill perfekt med Izabelle och Nathalie så jag är glad. Izabelle och jag gjorde upp en deal, om hon är snäll en timme idag så skulle hon få godis. Hon skötte sig exemplariskt i en timme och lite till. Men så helt plötsligt spårade hon ur och då påminde jag henne om dealen och då fick jag till svar: Men mamma, det var ju bara en timme jag skulle vara snäll...Haha, hon är inte dum, hon inte. Hon hade nått målet för dagen.

I går tyckte hon att jag kunde lämna bort henne till mormor och aldrig hämta henne igen. Jag skulle ändå inte bry mig för jag älskar inte henne ändå. VAAAA!!!!! Jag frågade henne om jag någonsin sagt att jag INTE älskar henne. Japp, det hade jag minsann gjort. Men lilla gumman, vad drömde du sen? Tror att hon börjar bli lik mig, jag är oxå beroende av bekräftelse hela tiden, skulle vilja ha någon som berättar att han älskar mig, mest hela tiden faktiskt. Nu vet jag att det inte funkar så, men man kan väl få drömma iaf. 

Nathalie tjatar hela tiden om sin födelsedag. Hon fyller hela handen nu och det är inte dåligt! Hon vill bjuda alla hon känner och speciellt hennes "kusin" Carro. Hon längtar så mycket efter henne och så leker hon så bra, säger hon! Dom har träffats en gång men Nathalie är en sån människa så hon fäster sig otroligt snabbt vid folk och glömmer sällan bort dom. Apropå det så var vi på Grönan i somras när Brolle var på Sommarkrysset. På genrepet satt hon och jag på plats och tittade. Brolle tittade åt vårt håll och sträckte ut handen mot Nathalie när han sjöng "Det är hon som jag älskar". Då var hon fast, hon blev kär på stört så nu ska hon gifta sig med honom. Hon har fått två bilder på honom som hon har i sitt rum men hon vill gärna ha lakan med honom på oxå. Hon är för söt. I går sa hon att jag kan gifta mig med honom först så tar hon honom efter mig för hon är ändå för liten att gifta sig nu. Just ja, den tanken har slagit mig många gånger, mor och dotter byter pojkvänner....

Nej, nu är det dags att vila ögonen, det är en dag i morgon oxå.

Kram på er mina vänner och sov så gott!


Syskonkärleken har funnits


  

En vanlig lördag...

Tänk vad tråkigt mitt liv känns ibland.
Vaknade kl 06.30 i morse av att tjejerna tjafsade om vilken kanal dom skulle se på samt sparkades i soffan för den ena hade faktiskt mer plats än den andra, att dom ORKAR!!!  Jag hade velat sova längre med tanke på att jag var uppe till 2 i natt men tji fick jag.
Fattar inte att dom går upp så tidigt på helgerna men är såååå trötta på vardagar när jag väcker dom 06.45, den ekvationen kommer jag aldrig att få ihop.
Vi var ner på stan en sväng för att köpa lite kläder till Belle. Det blev vinterjacka, termobyxor, 2 byxor och 2 tröjor. Jag var in på Lindex i går och kollade lite för att vara lite förberedd på vad vi skulle köpa men det jag hade tänkt mig passade inte fröken i smaken så det blev något som jag inte allt tyckte var snyggt men det är ju inte jag som ska ha kläderna på mig.
Hon är som ett litet modelejon trots att hon bara är 6½, hur ska det bli när hon blir tonåring???
Sen var vi på simskolan med Belle och var som vanligt ledsen när jag lämnade henne därinne, men till slut gick det bra.

Jag gick emot mig själv idag, har bestämt mig för att inte utsätta mig för situationer med tjejerna där det kan sluta i kaos. När vi var och handlade på Maxi så tog jag med dom in i affären istället för att lämna dom i lekrummet. Det slutade iaf med att vi inte köpte något smågodis och när jag sa det så gick Izabelle runt i affären och skrek, nja, hon pratade högt: Ska vi bara äta chips varje dag!!!! Men hallå, inte äter väl vi chips varje dag. Vi hade lite mys med chips och dip igår...Är det därför hon tror att vi äter det varje dag...

Nu har jag pratat i telefon i snart 4 timmar...  :-)

Kram

Harmoni...

I dag känner jag mig lugn och harmonisk, det känns helt underbart. Det var länge sen jag hade den känslan i kroppen. Så nu passar jag bara på och njuter, man vet aldrig när känslan bryts :-) 

Är ensam hemma ikväll men var förbi hos A och träffade tjejerna snabbt, blev bjuden på mat oxå, min favorit, spaghetti och köttfärssås, mums!!! Izabelle blev lite ledsen när jag skulle åka hem, ville nog gärna börja storgråta, som hon gjorde i morse, men hon hindrade sig i sista stund. I morse ja...fy vad jobbigt det var. Hon började med att säga att hon inte ville gå till skolan utan ville vara hemma och mysa med mig istället. Till slut fick jag henne att förstå att man måste vara i skolan, man kan inte vara hemma hur som helst som man kunde när man gick på dagis. När vi kom till skolan så gick det ok men när jag sen är påväg till bilen så kommer Izabelle springandes i stumplästen över skolgården och gråter. Slänger sig runt halsen på mig och vägrar släppa..Fick sitta med henne en kvart innan hon gick med på att jag skulle få åka till jobbet utan henne. Hon skrek över skolgården att hon älskar mig....jättemycket!!!
Snuttan, jag älskar dig oxå...du är mitt allt gumman!!! Glöm ALDRIG det...
Gissar på att hon har separationsångest från mig. Hon vill vara en stor tjej men är nog inte riktigt beredd på att släppa taget om mig ännu.

Nu är det dags att diska innan det är sängdax....

God natt alla mina vänner!






Ett stort tomrum...

Det är tomt i mitt hjärta...Nja, eller snarare, det gör ont, men det går säkert över.
Som jag känner nu så har jag gjort ett stort misstag men förhoppningsvis i framtiden så kommer jag att känna att det var det enda rätta att göra. Hur starka mina känslor än var så kanske det hade blivit hopplöst i längden och då hade det gjort ännu ondare. Jag kan bara lita på att det är så, eller MÅSTE lita på att det är så, annars orkar jag inte igenom dagarna.

Jag var iaf till en kompis i Stockholm igår och vi pratade, pratade och pratade...både hon och jag har samma noijor när det gäller killar så det fanns endel ämnen att klara av  :-). Var ut och kollade läget i Upplands Väsby sen, där hon bor,  var på en karaoke-bar och därefter till ett ställe som heter Magasinet. Det var helt ok och ännu bättre blev det när vi träffade ett par trevliga killar som vi umgicks med resten av kvällen. Jag behövde få tankarna på annat och det lyckades kan jag säga. Det känns skönt att veta att jag fortfarande är attraktiv och kan få en kille att drunkna i mina ögon ;-) Dom är oemotståndliga...haha...

Barnen ska egentligen vara hos A i helgen man jag klarade inte dagen utan dom så jag var och hämtade Belle, så nu är hon här hemma hos mig och tjatar...hihi...men det är underbart att höra hennes röst...Det var tufft att lämna kvar Nathalie men hon gick ut och lekte med sina kompisar och så skulle hon och A ha mys ikväll och i morgon skulle dom åka till badhuset.
Nu är det livat här...måste sluta, någon gråter här bredvid och säger att jag inte älskar henne längre utan älskar bara min dator...  :-)

Kram på er så länge!



Slut....

Varför måste jag vara så j-vla osäker??? Kan jag bara inte lita på att någon gillar mig för den jag är, måste jag förstöra allt???? Men nu är det som det är, jag kan inte göra det ogjort och kommer heller aldrig att få tillbaka det vi hade hur gärna jag än vill. När insikten väl kommer så förstår jag säkert själv att det var bra som det blev men nu är det nästan omöjligt att kunna känna det. Jag känner mig bara tom....saknar honom redan!!!!

Orkar inte skriva mer nu...

Ont, det gör ont...

Hjärtat värker...jag har beslutat mig för att inte ha kontakt med Mr Norrköping något mer. Jag kommer bara att bli sårad i slutänden. Kanske kan man tycka att jag ger upp för lätt men det här är ett sätt att skydda mig från ännu mer hjärtsmärta. Jag förstår iaf ingenting av hur killar tänker. Man vill ha kakan och ändå äta upp den. Säkerligen så tänker inte alla killar så men det känns som jag dras till dom på något sätt. Det finns flera alternativ på nätet med killar som vill träffa mig och som säkert också skulle uppskatta mig mer än t ex Mr Norrköping, men då är inte jag intresserad. Varför?

Skulle så gärna åka på kryss i helgen för att bara glömma bort honom och gå vidare men då blir det bara krångligt för alla som är kvar här hemma eftersom tjejerna ska vara hos Andreas från kl 15.30 och jag åker från stan kl 14 i så fall. Mamma tycker att jag ska vara hemma, har ju redan varit på kryss två helger i rad, varför åka en tredje helg? Att sitta hemma själv när tjejerna är hos Andreas är inte så lockande. Men vi får se vad jag gör. Kanske åker jag bara till Stockholm och träffar Sharon.
Vi får se hur min helg blir.

Kram till er mina vänner och tack för att ni finns! Utan er skulle jag inte klara att gå igenom det här...

Vilken dag!!!

Morgonmöte i morse, stressa och lämna tjejerna vid dagis och skolan innan 7.30 för att sen vara på jobbet innan 8 när mötet börjar. Och så blev det tjafs, som vanligt. Så fort det tas upp något om personalfrågor så tjafsas det från barnlösa håll att vi som har barn alltid vabbar etc. etc. Dom som inte har barn får aldrig vara lediga som vi. Men hallå, vem har sagt att det är kul att vara hemma för vård av barn? Inte jag iaf, det är sååå tråkigt, man blir rastlös så in i norden. Jag tycker att jag fixar och trixar till det bästa hela tiden, men jag har ju inte skaffat barn för att någon annan ska ta hand om dom. Hur som helst så blev jag så besviken så jag sa bara rent ut: Fixa mig ett annat jobb så kan jag sluta och ni kan ta in någon som ALDRIG vabbar och ALDRIG vill vara ledig. Jag orkar inte med bråket där längre. Jag är inte mer än människa så jag blir sårad. Jag är genomförkyld så man har väl inte varit den fräschaste Marlene gentemot kunderna idag tycker jag. MÅSTE bara se till att bli frisk till helgen när jag ska på kryssning. Efter jobbet, hämta Izabelle på skolan och åka ut till Åsa för att hämta Nathalie och bli biten av alla myggor som bor där ute...hua!!! Förbi affären för att köpa något till Nattis skogsutflykt i morgon, hem och svänga ihop lite mat, för Belle var faktiskt döhungrig. Nu sitter jag här i soffan och tjejerna sover sött i sina sängar och jag ska snart gå och lägga mig i min. Orkar inte ens vara ute på nätet och flörta, hallåååå, är jag sjuk då eller? :-) Natti natti!!! Kram

Förälskad...

Det är så underbart och så sårbart! För i det här fallet så tror jag att jag kommer att hamna på sårbart. :-(

Var på kryssning i lördags och träffade en jättetrevlig kille. Allt kändes bra tillsammans med honom, vi pratade och skrattade inpå småtimmarna, nja, det varade iofs ända fram till kl11, kallas det oxå småtimmar?
Vart har han varit i hela mitt liv? Jo, i Norrköping... Vi får se vad som händer, kanske inget eller så plötsligt händer det. Jag känner ingen brådska iaf.

Fick precis ett samtal från mamma, hennes cysta var godartad. Hon var så glad så hon bara grät i luren, gissa om jag började gråta? Japp, ni känner väl mig. :-)

Kort om folk här på jobbet, så det blir några avbrott under tiden jag skriver.
Skriver nog mer ikväll istället, måste jobba. Kommer en kund!

Kram

Att älska dig...

Min lgh är kall redan nu, hur ska den då inte vara i vinter...vågar inte ens tänka på det. Sitter här i soffan och fryser och var är HAN som ska värma mig???? Inte är han här iaf.... :-(

Tjejerna har varit bråkiga i kväll så det blev sova utan tv, hård men rättvis. Fast jag är inte lika konsekvent alla gånger, borde verkligen bättra mig där. Om någon berättat för mig hur svårt och tufft det är att vara mamma så hade jag nog gått en högskoleutbildning för det innan. Det skulle egentligen finnas såna utbildningar. Det är inte så lätt att tampas med de olika trotsåldrarna, speciellt inte när man genomgår dom för första gången. Med Nathalie så kommer jag åtminstone att vara beredd på de olika perioderna, som t ex när ens dotter säger att hon hatar en...Tufft att höra, jag blir så ledsen, skulle helst vilja försvinna när hon säger så. Innan jag fick Izabelle så trodde jag inte att jag kunde känna så starkt för någon människa. Offra mitt liv för en annan?? Ja, det skulle jag utan att tveka....för båda mina tjejer för den delen...Dom är mitt allt, men tyvärr så kanske det inte märks alla gånger. Brorsan tycker att jag skriker på dom jämt. Men vad ska man göra när man för 100:de gången måste säga till???? Någon som har ett tips att ge? Man blir ju frustread!!!! 
"Att älska dig" med Shirley Clamp har jag tillägnat mina barn, får man göra det trots att det inte är min låt? Vi sjunger den ofta tillsammans så det har blivit vår sång. Texten stämmer så bra in på hur det kändes med Izabelle när hon föddes. Mina riktiga känslor för henne upptäckte jag först efter en månad eller något sånt...

Att älska dig
Den du är
Du är allt jag nånsin önskat mig
Varje stund, varje ögonblick får liv igen
Det finns inga tvivel kvar
Jag förstod på en gång
När kärleken kom

Jag ÄLSKAR er mina töser, trots att jag ofta är en arg mamma... Glöm ALDRIG det!!!!


Var är kärleken???

Nu var det länge sen jag var här. Jag vet, jag vet, men bättre sent än aldrig, säger man väl?! Det har hänt mycket i mitt och tjejernas liv sen jag var här sist men jag känner mig stark och finns jag bara här så kan tjejerna känna sig trygga oxå. Vi har flyttat från vårt älskade radhus men jag kände inte för att dela det med mannen som bor kvar där längre. Har man inte samma mål här i livet så ska man inte leva tillsammans heller, att leva ensam i en tvåsamhet är inget att sträva efter, jag vet, jag har provat! Nu tillhör jag statistiken av misslyckade äktenskap men längtar faktiskt till att tillhöra den moderna kärnfamiljen med "blandade" barn. Men var är han??? Jag vet att HAN finns där men jag måste erkänna att jag jobbar väl inte så mycket på det heller. Är iofs med på Mötesplatsen och Spraydate och pratar med många trevliga killar men jag vågar inte ta steget fullt ut och dejta. Är rädd att man inte ska gilla mig för att jag är för tjock. En vanlig klyscha: "Älskar han dig inte för den du är så är han inget att ha". Jag kan hålla med till viss del men man måste känna den fysiska attraktionen oxå. Jag kan linda killarna runt mitt finger via mail och telefon men vill att de ska fortsätta känna det där när de träffar mig. Jag har haft en dejt, en lunchdejt, och där kunde inte jag känna attraktionen, trots att det är en kille som har bra humor, omtänksam osv. Han har nog allt jag söker men jag kände inget pirr och det är ett krav från min sida att jag ska känna även på första dejten. Jag orkar inte harva efter att det ska "växa" fram. Sånt hade man tid med när man var 20 men nu är jag 36 och har ingen lust och heller inte tid att dejta någon det känns sådär med. Nu måste jag spana in lite killar igen :-) Vi hörs och ses snart igen! Kram


Energitjuv...

Jag avskyr verkligen energitjuvar...jag är helt slut efter en hel arbetsdag tillsammans med en...
Hua...
Nu är jag hemma och hade tänkt mig en myskväll med mina små tjejer, tyvärr så kom Andreas hem tidigare från träningen :-(  Men när vi flyttar så har vi all tid i världen att ha egna myskvällar.
Var och tittade på lgh idag på Pettersberg, kanske inte det området jag alltid längtat efter att bo på i hela mitt liv men detta hus är helt rotrenoverat och lgh är jättefräsch. Håller tummarna för att jag får den. Tror nämligen att vi skulle trivas där. Behöver köpa en soffa till v-rummet så vi har någonstans att sitta och se på tv. Tv:n är en stor del av våra liv, låter korkat men bättre sätt att slappa på finns inte. Jag har svårt för att ligga i sängen helt upp och ner, blir så rastlös.

Nej, usch, jag känner mig inte speciellt laddad för det här...fick ett deppanfall...

Kram

Loppishelg...

Roligt jag har haft i helgen. Stått på loppis både lördag och söndag. Tjänade mycket kosing!!!!! NOT!!!!!
Det har iaf varit trevligt att vara med mamma och syrran. Izabelle var med oss båda dagarna, i går snubblade hon och skrapade upp kind och lite i pannan plus värsta fläskläppen. Det blödde nå otroligt så jag trodde hon hade trasat sönder läppen totalt. Men hon överlevde och var på topp senare under dagen, alltså, ingen skada skedd mer än lite skrubb i ansiktet...Det som inte dödar det härdar... :-)




Hemlängtan...

I dag är en tråkig dag...kände mig hyfsat uppåt i morse men nu efter lunchen blev jag såååå nedstämd, vill bara hem och mysa med tjejerna och kanske vara ute i solen.

Helgen bara flög förbi, lördagen spenderade jag i Västeråshallen, Hemett- och Billistmässan. Belle och Nathis kom dit med mormor och moster, dom ville så gärna träffa Let's Dance- och Bygglov-Matte...Gav honom en varsin teckning som dom ritat. Vet inte om han blev glad men det är inget dom vet om i så fall, han låtsades vara det i alla fall. Kvällen spenderade jag med min man, tjejerna sov borta, och det var ju en upplevelse utan dess like. Som vanligt så blev det en dvd-film, The Bank Job...den var ok, hade säkert varit sämre om den hetat, The Blow Job...haha.
I går var barnen ute och lekte HELA dagen, Adam var också hos oss. På eftermiddagen tog jag med syrran och mamma till Åsby och köpte lite blommor. Jag blir så otroligt glad över blommor, älskar att ha många i trädgården, om jag nu kan kalla våran plätt för trädgård. Andreas är inte lika förtjust i dom men hallå, jag är inte förtjust i fotboll och han spelar och ser på det ändå.

Sitter här på jobbet i min ensamhet, Marianne är hemma för vård av barn och de andra sitter i sina rum.

Fy vad trist jag är idag, men man inte vara på topp varje dag ;-)

IT WILL BE FINE IN THE END.
IF IT'S NOT FINE...
IT'S NOT THE END...

Tycker att det ordspråket säger väldigt mycket...

Nu ska jag jobba de sista 2 timmarna.

Kram

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0