Marlene

Jag ska berätta för er om den värsta julaftonen i mitt liv...
Ni som känner mig vet hur mycket jag älskar julen och allt som hör den till med julklappar och mat.

Det här var 2001 och jag var gravid i vecka 38 och hormonerna spirade i hela kroppen.
Vi vuxna hade bestämt att vi skulle köpa lotter till varandra och inga julklappar, de ev. vinsterna skulle vi sen dela på. Så var det bestämt och vi kände att det var en kanongrej. Julafton kom och vi hade det mysigt som vanligt. Enligt tradition grötlunch med skinkmacka. Efter lunchen brister jag i gråt...och alla tittar helt oförstående på mig. Ingen kan komma på varför jag är ledsen och helt utan anledning...hmmm...När man till slut lyckats lugna ner mig för att få reda på vad det var som hänt så hulkar jag fram...-Jag får inga julklappar i år, utan får bara skrapa några sketna lotter. Nu visste inte de andra om dom skulle skratta eller gråta, men man valde att skratta iaf och till slut så gjorde jag det oxå. Pappa och mamma bestämde att det här aldrig mer kommer att hända, i fortsättningen får Marlene julklappar på julafton, vi vill ALDRIG mer se henne så ledsen...och så har det varit, men varje år så föreslår pappa, med glimten i ögat, -Ska vi inte köpa lotter i år i stället...
Summa sumarum, jag är barnsligt förtjust i julklappar och presenter, fast jag tycker även det är kul med mina tjejers presenter/julklappar. Kanske skulle man testa en jul med skraplotter...haha


Kram,
M