Marlene

Jag ska berätta om mina största förebilder i livet.
Det är en kvinna och en man, som blev tillsammans någon gång på 60-talet och har hållit ihop sen dess. 
De har tillsammans uppfostrat 3 barn, 2 flickor och en pojke som idag är vuxna alla tre.

Kvinnan heter Birgitta och mannen Torbjörn, när de gifte sig 1 september 1972 tog de mannens efternamn Lundevall.

Det är min mamma och pappa jag pratar om.
I hela mitt liv, har jag sett upp till dem. Jag har alltid velat bli som dem. 

Nu i vuxen ålder, så ringer jag alltid till mamma och pappa innan jag ska ta ett viktigt beslut, och när jag har problem så vet jag att de alltid har de bästa svaren och alltid ställer upp.

Jag har ofta under mitt liv fått kommentaren ”måste du alltid fråga mamma först?”.
Och ja, jag måste alltid fråga mamma först, för jag vet att hon ofta ser saker ur ett annat perspektiv än jag och jag tar tillvara på hennes erfarenheter i livet för att minska mina egna misstag.

Det kanske låter osjälvständigt men dom som känner mig vet att det är det minsta jag är.
Känner bara att det är viktigt att kunna rådfråga någon som levt några år längre än jag.

Det bästa av allt är att jag kan gråta när jag behöver det oxå och varken mamma eller pappa tycker att det är något konstigt utan stöttar mig till 100% istället.

När jag uppfostrar Izabelle och Nathalie så är mitt mål att ge tjejerna samma trygghet som jag själv fått under min uppväxt och att skapa det band som jag själv har till mina föräldrar. 
Jag hoppas innerligt att dom kommer att rådfråga mig när dom har problem.

Jag kommer alltid att vara evigt tacksam att just ni blev mina föräldrar för utan Er hade jag inte varit den jag är idag.

Jag Älskar Er!!!