Marlene

Jag har alltid varit rädd för spindlar, men tror att det blivit bättre. Nu klarar jag av att se en spindel utan att gråta.
Jo, du läste rätt, förr i tiden grät jag när jag såg en. Kommer speciellt ihåg en gammal lägenhet jag bodde i. Där var det spindlar som kröp på väggar och i tak för jämnan...Dom var små, men det spelade ingen roll, jag hatade dom ändå.
Jag tog fram dammsugaren och dammsög upp dom och så grät jag samtidigt...och sa: Jag hatar dig, jag hatar dig...haha
Pappa trodde nog inte att jag var så rädd så han tog med mig till Västerås Slott och Spindelutsällningen.
Jag vill vara ganska tuff så jag tog på mig "masken" och tyckte vi självklart skulle åka dit.
När vi var påväg upp i trappan så började tårarna komma och när vi väl var inne i utställningssalen så gick det inte att hejda gråten. Det var stora håriga spindlar som man fick klappa om man ville...Jag ville INTE...Efter det så förstod pappa att jag hade fobi.
Nuförtiden dammsuger jag inte upp dom utan nu stampar jag ihjäl dom, jag gör deras död så grym som möjligt!!!

Kram