Marlene

...om känslorna är besvarade vill säga.

Så här började det...
Vi träffades i september på en krog. Vid första intrycket så var det hans kompis jag var intresserad av men insåg direkt att jag hade haft fel, det var han med dom underbara ögonen och leendet som var intressant.
Han var sambo och jag var deppig för en kille jag precis gjort slut med så varken han eller jag hade några planer på att fortsätta ha kontakt efter denna kväll.
Han hörde av sig vid några tillfällen och vi träffades någon gång till, men mina känslor kunde jag hålla i styr. När vi sen träffades i mars så kände jag något mer för honom men visste att det var omöjligt då han fortfarande var sambo. Bara för mig att kliva åt sidan och försöka glömma honom.
I början av april ringer han mig och berättar att han ska separera...Gissa om jag blev glad, kände ett hopp att nu kanske tiden är inne för oss. Vi pratade flera gånger om dagen i telefon och träffades ett par gånger och allt kändes helt underbart och jag tillät mig att bli förälskad och kär...Men det skulle jag inte ha gjort för med det kommer hjärtsmärtan och nu smärtar det otroligt mycket...
Separationen mellan dom har inte gått framåt, vad jag vet, så jag bestämde mig för att jag måste bryta den här kontakten med honom för jag blir bara sårad och ledsen. Mailade honom och han ringde sen upp mig för att tycka att jag hade nog rätt. Det är kanske bättre att vänta tills jag bor helt själv.
Det är skitjobbigt att försöka att inte ha den dagliga kontakten, saknar den otroligt mycket.

Någon som vet hur man tar bort känslor för någon annan??? Eller ännu bättre, hur gör man för att någon ska snabba på en separation? Jag vet ju hur snabbt det kan gå om man bara vill.

Kram