Guld och gröna skogar
Båda tjejerna somnade som stockar igår kväll, förmodligen för att dom var alldeles "tröttgråtna" (ett nytt ord jag har uppfunnit)
Jag satt kvar länge nere i soffan och bara begrundade mitt liv och varför saker blir som det blir och varför JAG känner mig värdelös för att DOM bråkar med varandra, det är ju inte mitt fel. Men i stundens hetta är det lätt att skylla allt på sig själv. Och i stundens hetta blir man väldigt arg oxå, trist som f-n.
När jag gick och lade mig kom Izabelle intassandes och sa förlåt. Jag kan förstå varför hon sa förlåt till mig men egentligen är det syrran som hon skulle säga förlåt till, det var ju dom som bråkade.
Lillfia hade helt och hållet glömt bort vad som hände igår, innan hon somnade, när hon vaknade i morse och jag tyckte det var onödigt att påminna henne.
Usch, vilken tråkig blogg det här har blivit, men det känns ganska så skönt att få skriva av sig och detta är mitt liv, allt är inte "guld och gröna skogar" i det Bergengrenska Palatset.
