Dålig vän
Jag är en dålig vän...
Blir lite besviken samtidigt som det är sant.
Hade vi bott i Västerås båda två så hade det varit helt annorlunda men när vi umgicks var det bara jag som åkte till henne, hon kom aldrig hit, ca 9 mil enkel resa.
Det fanns vissa anledningar till att hon inte kom hit iofs och det har jag full förståelse för.
Det kostar endel pengar att åka och jag känner att jag inte prioriterar den utgiften just nu.
Sen kan jag naturligtvis ringa, skicka mail men det blir helt enkelt inte av.
Vardagarna rullar på ändå med utfodring av barn, läxläsning, tvättning etc.
Jag jobbar till 18 och kommer hem vid 18.30 så kvällen hemma är inte så lång.
Ok, helgerna kan jag ha höra av mig...
Ett konstaterande:
Jag är en dålig vän helt enkelt och jag står för det i det här fallet...fast det är trist att få ett sms som säger det indirekt.
Nu vet ju inte jag allt.
Men riktiga vänner ställer inga krav, riktiga vänner blir glada när man hörsav oavsett hur långt det går mellan gångerna.
Jag har flera sånna vänner och det är så skönt att vi ser våran vänskap på samma sätt. Som du säger: dagarna går i en himla fart och en vecka har helt plötsligt blivit en månad som helst plötsligt blev ett halvår.
Så länge man tänker på varandra. Det är vänskap, ovillkorslös och äkta utan krav och press.
Kram kram,
